torsdag 11 februari 2016

födelsedagsklänning

När jag fyllde 30år i början av februari i år hade jag bestämt mig för att äntligen våga bli brunett och helt plötsligt kände jag att jag ville ha en ljust rosa spetsklänning när jag firade min födelsedag, sagt och gjort när man kan sy den.


Jag visste inte om jag skulle kunna hitta tyget jag ville ha men när jag var inne på Ohlssons tyger i Sickla i ett annat ärende så bara låg den där, en enfärgad tunn trikå och en perfekt färgmatchad stretchspets.

Den enfärgade delen av klänningen består bara av två stycken, ganska figurformade men inga insnitt ingenting, overlockade sömmar på insidan och så nervikta överkanter fram och bak nersydda med en trikåsöm som ser ut --v--v--v-- ungefär.


Spetsklänningen är 1cm större i alla mått men precis samma form, där är sömmarna lika snygga på insidan som på utsidan, dvs franska sömmar men inte sydda med raksöm utan med samma trikåsöm ---v---v--- eftersom spetsen just är stretchig. Ärmarnas sömmar är också lika snygga även om det var pilligt när spetsen levde sitt eget liv under pressarfoten.


 de olika klänningarna sitter sen ihop med en enda söm i överkant som går längs ärmsömmen fram, följer ärmhålet tills den enfärgade klänningen går rakt över ryggen, där följer sömmen den enfärgade klänningens överkant och syr genom båda tygerna över ryggen och sen fortsätter sömmen upp i nästa ärmhål.

Dvs. mitt fram har jag inte tvingat ihop tygerna utan underklänningen rör sig på sitt vis och spetsen på sitt, det blev riktigt bra.


I nederkant sitter inte lagren ihop heller utan kan röra sig utifrån sina olika tygegenskaper för att slippa bubblor och sömmar som hamnar snett.

Spetsen hade ingen egen uddkant men jag ville får det att se ut som det så jag klippte helt enkelt så rakt det gick och så nära mönstringen i spetsen för att få effekten av en uddkant. Spetsen repar sig inte men det kanske inte är det mest hållbara avslutet och det finns en risk att udden börjar rulla sig efter mycket användning men det är det värt.


Jag gjorde likadant i ärmsluten och urringningen också, det gav ett nätt uttryck som passade så fint till färgen på tyget.

Ett råd till mig själv nästa gång, försök hitta ett tjockare enfärgat tyg att ha under eller investera in en kroppsstrumpa så slipper konturerna av underkläderna synas så mycket.


Det var en underbar födelsedagsklänning som jag kommer fortsätta använda och svägerskan vill redan ha en till sig själv också, det får nog nästan vara det bästa betyget näst efter att den blev precis som jag ville ha den.

Tyger: ljusrosa trikå och spets Ohlssons tyger Sickla
Mönster: egen design
Datum: februari 2016




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar